Vi är ensamma i världen älskling
Vi ägde verkligheten en gång
Det är nån annan som gör det nu
Den här eftermiddan är så lång
Vi måste sluta skrika nu
Vår tid här är för längesen förbi
Våra liv har redan börjat nån annanstans
så vad letar vi efter i dessa arkiv?
I öknen runt Warburton mission
eller i en lägenhet på Boulevard S:t Germain
Inget land längre bara minnen
vad gör det oss var vi slår oss ner?
En gång drog dom ut över havet
för att finna en bättre värld
Det var missväxt och fattigdom
och älskling vi kan inte vänta oss mer
Födda till vagabonder till emigranter
till frö för vind
vi visste det inte då min vän
sätt puder på din kind
Vi har förlorat vårt paradis
Vårt språk ligger i ruiner
Vi är som souixer i ett reservat snart
Kuriosa bland bandit-maskiner
I öknen runt Warburton mission...
Där dom hemlösa har sitt hem
har vi vårt hem
Där världen möts på Grand Hotel
Öppna fönstret är du snäll
Det är så varmt och kvavt här inne
Vårt hem är inte här
Där dom hemlösa har sitt hem
där är vårt hem
