Snutarna snokar i Silvers bil
vinden vrider mot väst
Sirenerna tjuter, mil efter mil
och våren kommer dundrande på häst
Jag var nere i källaren
bland flaskor och löss
Ja, jag druknknade i damm
Jag har letat efter
Rampions trädgård
och i natt kom jag äntligen fram
Snutarna lunkar tillbaka
till pappersplock och pistol
Silver kan gömma sin kaka
han är ingen school-fool
Och våren närmar sej city
Gunilla borstar sitt hår
och det syns
att hon sovit i hundra år
Kylskåpet läcker, värden är sur
och tapeterna är fulla av sår
Förlorade pjäser ligger överallt
men med posten kommer en kvast
och i husets enda tevemast
sjunger vårens första trast
Silver hör den och skrattar
Gunilla borstar sitt hår
Är jag den enda som fattar
att det är vår
Att våren närmar sej city
Åhå, min törst är oändlig
Åhå, min törst är så stor
Och den läskande vinden
den vet var jag bor
Och den kommer den kommer
med piskande man
Den kommer den kommer till stan
Snön den bubblar, solen är banal
men fan så märklig om våren
Silver dansar i sin vrålande sal
Gunnila stönar: Åh, den där dåren
Trastarna kommer i tusendetal
sjunger sej rätt in i såren
Gunnilla säjer tyst:
Ja, solen är banal
men jag tror det börjar
kittla i låren
Snutarna snokar i myllan
hittar bara blåsippsblad
Silver och jag blir på fyllan
och Gunilla börjar bli glad
för våren närmar sej city
Ja, våren närmar sej city
