Har du kört omkring, långt fram till gryningen
I hopp om att finna, en oupptäkt stig
Och sen tänt ett ljus, i en ödelagd helgedom
För att vila ditt sinne, från sitt inre krig
Då vet du hur, då vet du hur
Då vet du hur, hur man älskar en sargad själ
Har du, som jag, en lysande repertoar
Av lögner och skrämskott, till självförsvar
Bär du minnen och spår, av sprukna förhoppningar
Som en blå tatuering, du alltid har kvar
Då vet du hur, då vet du hur
Då vet du hur, hur man älskar en sargad själ
Handskas varsamt med mej, var mej nära och säg
Säg att du ger mej, mer än lite tillfällig tröst
Lägg en hand på mitt bröst, möt min mun med din höft
Jag är så vilsen, att mitt hjärta har förlorat sin röst
Då vet du hur, då vet du hur
Då vet du hur, hur man älskar en sargad själ
