Dagarna förlorar sina namn, och jag undviker speglar
Min sans är ute och seglar, har varken sjökort eller karta
Jag minns när livet var oändligt, alla drömmar som ständigt fick vingar
Det är samma drömmar som nu tvingar mej, att söka en förklaring
Men jag har tappat alla nycklar, mina planer bara cyklar runt i natten
Mina tankar trampar vatten, snart skjuter ljuset ner min stjärnhimmel
Släpp inte taget om min hand, när jag sjunker ner i lös, lös sand
Kom och skjut ett kärleksskott från höften, och du vet du får en mans tomma löften
Vill du gå med mej i glädje, får du gå med mej i leda, ner till botten ibland
Följa linjerna i slumpens hand, så säg, är denna vardag så banal
För jag är ingen sval fläkt, ingen bris, inget som änglarna sänt dej
Kan vara det värsta som hänt dej, men ingen älskar dej som jag
Släpp inte taget…
Söker du en man som vandrar trygg, som förmår att ge dej ro och skydd
Finner du en narr, ett barn ibland
Som kan vara kung i detta land, som aldrig funnits, som aldrig varit
Här finns ingen garanti, här finns bara vi, och mina ord är bara ord
Men kom och sätt dej vid mitt ranka bord, jag korkar upp en flaska lycka åt oss
Kom regn, kom sol, kom fan klädd i kjol, men kom hit snart
Ibland kan livet vara så underbart, här finns en säng som vi kan dela då
