Som en blå, porslinskatt i ditt fönster
Som en svala på din vita vägg
Som ett livslångt öde utan mönster
Ska jag hela vägen bära, älskarens kors
När du räknat alla fallna kroppar
När du plötsligt fått en stund av nåd
När du limmat alla spruckna koppar
Ska jag forfarande bära älskarens kors
Det kanske inte är kärlek,
men det är det bästa jag har
Jag blir äldre men aldrig klokare,
vad det än är finns det kvar
Om du tror, att våndorna går över
Om du tror, att allt kan bytas ut
Älskling hör, jag vet vad du behöver
Du behöver nån att bära, älskarens kors
Och jag lovar dej att bära, älskarens kors
