När du tappat alla fästen och kontakter
och blir varse ditt förrödda kapital
När du rusat blint och hamnat på din akter
och sörjer dina svikna ideal
När du saknar dina vänner och garanter
och står mol allena på din piedesta-al
i en skock av illojala gratulanter
som väntar sig att du ska hålla tal
Och när du inte längre har nå’n chans att vända
och har tappat sista tråden till ditt trygga gamla liv
De är då först då som saker börjar hända
Det är då som du kan börja skönja nya perspektiv
När de vägar där du går blir alltför glatta
sen du lockats ut på livets hala is
När du känner att din tanke börjar fatta
att du aldrig kommer till nå’t paradis
När du inte längre känner dig så säker
på att Vänern inte flyter till Paris
och när hundarna omkring dig står och bräker
och din pappa står och ropar på polis
Och när du inte längre har nå’n chans…
När de svarta molnen siktats över haven
och du inte väntar precis nå’t vanligt rusk
medan Mussolini vänder sig i graven
för att Mogens blivit fälld för skattefusk
När Sven Stolpe får Das Kapital i läxa
och en Ivar för ett stunsigt temperament
och när Donny Osmond låtit muschan växa
och har blivit vald till Norges president
