Från alla håll så manar man till krig och kamp
och utanför mitt fönster hör jag ofta stöveltramp
förbanden dras ihop, man talar om den sista striden
man talar om frihet och om att offra individen
"Är du med oss eller mot oss?" ropar man och skrattar i kör
lugn kära vänner, jag vet sedan länge vart jag hör
jag är en desertör
"Välj sida!" ropar man, "välj fienden eller oss,
men vad du än väljer så måste du välja att slåss
för väljer du freden så väljer du att stå apatisk
då skjuter vi ner dej som en hund men begraver dej gratis
det enda val som är fritt är att välja armé
pacifismen är så dum så den räknar vi inte me'
om nån dåre är så tokig att han tror att kärlek har nån verkan
ska han klubbas till marken och trampas till rena guttaperkan
och dom som råkar tro att det bara är hjältar som dör
ska få se vad som händer i ett tredjegradsförhör
med en desertör!"
"Det är allmän mobilisering, giv akt, håll truten och hör opp!
Rätta in er i ledet och marschera i samlad tropp
vi går mot Harmagedon, mot krigens härliga final
vi ska dansa med granater på dödens blodiga bal
det är roligt att döda, det är härligt att få ge igen
att få skjuta bort hjärnan på den lede fienden
då trivs vi, då är vi på vårt allra bästa humör
och därför ser vi som kirurgen ser på en tumör
när vi ser en desertör"
Jag vet mycket väl vad som händer den som deserterar
jag ställs upp mot en mur som det brukas när man arkebuserar
en bindel för ögat och en stilla bön till Gud
så dånar gevären och kulorna slår hål i min hud
jag faller omkull och blodet forsar ur hålen
en kula har slitit bort en bit av huvudskålen
hjärnsubstans rinner ner på ärans mark
och fast jag redan är död får jag en otäck spark
jag kastas i en grav och skyfflas över med jord
att döda fega råttor under krig kan inte kallas mord
det är en fråga om desinfektion, det gäller hygienen
det är så man ser på saken, och vem kastar den första stenen?
Jag säjer dej, jag säjer dej, det saknas inte armar som kastar
det saknas inte viljor som fördömer, förbannar och förkastar
den som deserterar blir därmed en fredlös person
som saklöst må mejas ner helt utan pardon
det finns ingenting som krigaren hatar mer än den som vägrar kriga
då vill han smaka blod, då vill han över döda kroppar stiga
för den som vägrar döda har heller ingen rätt att leva
den ska skjutas till en trasa och slängas i närmaste skreva
det är en kristlig handling, det är att göra vad man bör
det är vad varje pliktmedveten människa gör
med en desertör
Jag vägrade att bära vapen när jag skulle göra lumpen
jag talade med prästen därhemma och han var ganska trumpen
ändå var det Jesus som sa att vi ska vända andra kinden till
och sticka svärdet i skidan istället för att hugga till
Han vägrade att leda judarna i strid mot Rom
och sa att det vi sår ska vi skörda, det ska bli vår dom
ytterst var det därför han måste elimineras
kärlekens budskap kan inte tolereras
Man kan inte acceptera det Jesus säjer och gör
för det vore fatalt om det skulle vinna gehör
Jesus är en desertör
Jag kom till Stockholm samtidigt med kriget i Vietnam
det blåste nya vindar, att inte välja sida var en skam
att vara pacifist var en ynkedom utan like
hjältemod var åter att dö för satt land i ett dike
Nu gick fronten mellan förtryckarna och dom förtryckta
jag försökte tänka klart, jag sökte med ljus och lykta
man förklarade för mej att dödandet är rätt
bara man ser till att man dödar på moraliskt sätt
att kriga mot imperialismen är alldeles riktigt
man får döda kapitalister om man gör det försiktigt
man sa att ändamålet helgar ett smutsigt medel
att socialismen tvättar en blodig persedel
att det är rätt att använda våld mot den som förtrycker
ty rättvisan kräver en gräns för moraliska nycker
att man inte kan vara en ängel i en värld av djävlar
och att ödmjukhet inte lönar sej när alla andra skrävlar
gerillasoldaten stiger fram som historiens nye Gud
och frälser världen till ackompanjemang av kulspruteljud
här har du en hjälte som verkligen vet vad han gör
en idealist som vet varför han dör
och ingen feg desertör
I många år stod jag kluven i denna fråga
jag var rädd och förvirrad och vågade inte våga
jag vågade inte tänka mina tankar till slut
jag visste vad jag kände men sa det inte rakt ut
det var uppenbart att det 1åg en viss poäng
i att peka på skillnaden mellan herre och dräng
men en ett mord är ett mord helt oavsett vem som är död
diktatur är diktatur även om den är röd
sprit blir man full av även om det är söt likör
det hjälper inte att trolla med ord som dom skriftlärde gör
om man är en desertör
Så öppnades mina ögon och jag kunde se
jag såg att jag var en legoknekt i en armé
jag hade bara andra motivationer
än dom som slogs i Hitlers bataljoner
men alla slåss vi för det som vi menar är rätt
vi slåss i arméer på otroligt många sätt
jag såg mej omkring bland livets situationer
och dimman låg tät över Lützens alla kanoner
världen var ett slagfält och ingenting annat
allt var förbränt och tiden tycktes ha stannat
fronterna drogs som variga sår jordens kropp
sönderskjutna soldater flydde utan hopp
granater exploderade oavbrutet
allting tycktes bara vänta på slutet
ohyggliga monster slet varandra i bitar
de ädlaste människor framträdde plötsligt som skitar
plötsligt förstod jag vad jag vill bli och vad jag lever för
plötsligt förstod jag vad det är jag gör
jag är en desertör
Jag vägrar att vara med i krigets domedagsdans
jag släpper vapnen och ger mej iväg någon annanstans
jag vägrar att slåss, jag går här försvarslös och vankar
som en anakronism med otidsenliga tankar
och när ni ställer upp mej mot muren säjer jag innan jag dör:
"Fader förlåt dom för dom vet inte vad dom gör
med en desertör!"
Vi förfasar oss över Tysklands koncentrationslägertid
men behandlar djuren på samma sätt och med samvetsfrid
vi har väldiga mordfabriker för att döda djur
sen äter vi upp deras lik och kallar det matkultur
vi är själva djur och vi äter djur med förtjusning
vi är kannibaler och vi är det utan en rysning
vi låter kadaverdelen ruttna tills den b1ir mör
och lagar till den med raffinemang i kryddor och smör
men jag är en desertör
Hur kan vi få slut på diktaturen genom diktatur
hur ska vi få slut på krigen genom att slåss som djur
hur ska vi finna kärlek genom att hata?
Man bygger inte en mur för att få en gata
våld och diktatur är kapitalismens metod
hur kan vi få socialism genom att dränka den i blod?
kärlek och demokrati är socialistiska ideal
vi måste tillämpa det vi vill ha, det finns inget annat val
om socialisten gör det kapitalisten alltid har gjort
får han finna sej i att leva i samma lort
man släcker inte en brasa med bensin
man botar inte en alkoholist med vin
man får inte slut på våldet med hjälp av våld
säljer man en slav så är han också såld
man kan inte skörda havre om man sår råg
att påstå att det vore möjligt är bara båg
det vi vill skörda måste vi också så
dit vi vill komma måste vi också gå
det vi vill ha måste vi också ge
vi kan inte blunda om vi vill kunna se
själv är jag trött på att kriga som du hör
men i krigens värld har man ingenting särskilt för
att man är en desertör
Det är lätt att ställa in sej bland andra i ledet
det är svårt att stå utanför och betrakta skedet
från Getsemane i kamp med vårt samvetes bud
till Golgatas kors, övergivna av varje Gud
det är den väg som vi alla förr eller senare måste gå
för att nå fram till att verkligen kunna förstå
att allt måste älskas med ömhet och vårdas i kärlek
att allt ska förlåtas intill den grymmaste smälek
då fattar vi plötsligt att Jesus i sanning var kommunist
och att vi har en lång väg att gå innan också vi till sist
kan kalla oss kommunister i själ och hjärta
och veta att all förtvivlan och svartaste smärta
är en hälsning från den levande världen omkring oss och i oss
för att visa hur vi i sanning ska kunna befria oss
en dag ska du också tvivla på det du gör
du ska komma att undra vart vägen du vandrar för
du ska bli en desertör
du ska bli en desertör
du ska bli en desertör!
