Jag sitter i rökiga salonger
konverserar så gott jag kan
vi dricker vin och spelar mina sånger
och dansar lite håglöst med varann
Ja, detta steppande och stuffande
den mänskliga naturen är förbluffande
Du sår pengar i din åker
men du skördar bara skrot
på den växelvisa verkningens domäner
gräs och blommor dör där du trampar ner din fot
du slåss mot allt och du har inga vänner
Ja, detta sparkande och knuffande
den mänskliga naturen är förbluffande
Vi trängs i tåget som lemlar
jag dämpar mina känslor med vin
jag flyr in i samma värld som jag lämnar
och önskar att Alladins lampa var min
Ja, detta resande och luffande
den mänskliga naturen är förbluffande
Vi är på väg till annorlunda tider
vi ska söka oss tätt till varandra
allt ska bli mycket gott vad det lider
vi ska inte längre fly när vi vill vandra
Ja, det ska bli skönt att få ändra sig
den mänskliga naturen ska förändra sig
