Medan den rikes barn blir feta,
dör den fattiges barn av svält
och fast dom säger att vi är lika,
så är det alltid dom som har rätt.
Dom säger vi sitter i samma båt,
både styrman och matros.
Men hur jag än försöker och bär mej åt,
så är det alltid jag som ror.
Så är det alltid jag som ror.
Om friheten för den lame
är att få gå precis vart han vill,
och om den stumme kam bli kejsare,
om han bara säger till,
ja, då är skomakarpojkens frihet
att få stanna vid sin läst
och det är frihet för den fattige
att kunna köpa vad som helst.
Att kunna köpa vad som helst.
Dom säger att vi hör samman,
att vi är bröder allihop,
att vi ska lära oss att leva med varann.
Men när tiderna blir knappa
och man ska prova det som band,
då är det slut på allt tal om broderskap
och man snor åt sej vad man kan.
