Nere vid Zinkensdamm
en juninatt
gick jag och
undrade
vart jag hade vart
P Hornsgatans
de strk
mtte jag dej
Vi gjorde sllskap
hem
Vi gick hem
till mej
Sllan visad mhet
brann som en gld
i mej
Och ett barn i trasor
skrek efter brd
i dej
Solens frsta strlar
kom genom rutans
skumma glans
och en koltrast
satt och sjng
p ett tak ngonstans
Och nr vi vaknade
fll regnet ner
Vi kpte rom och
frukt och
ngot mer
P Tantolundens
golv av grs
under blad och gren
dr lg vi och drack
rom i regnet
rom s ljus och len
Och jag sa: Jag
tycker om dej
Och du sa: Jag
tycker om dej
Det var vl bara
nt som vi sa
som vi sa fr att
det lt s bra
I oktobernattens grav
i Stockholm svarta skog
vrms jag n av
det du gav
och det du tog
P hyllan under
spegeln
dr str din
lppglans kvar
Buteljen ligger tom
i regnet
Dr vta lv far
