Jag gar om alla sandagar till lardag ikvall
och klar mig far att ga¥ pa¥ kalas.
I en bok som jag sparat enkom far denna natt
ska jag skriva dem vackraste ord.
Sen ma¥lar jag om december till augusti far att
fa¥ kla mig i handskar och hag hatt.
Jag klipper ut alla stjarnor fra¥n himlens pappersvalv
och lagger dem i en liten bla¥ ask.
Och ingen vet om att jag ska ge den till
en flicka med guldbruna agon.
Nej, ingen vet om att jag ska ge den till
en flicka med guldbruna agon.
Jag gar en stege av mina drammar ikvall
a… tander alla lyktor pa¥ stan
aÂ… dem speglar sig som starkast i asfaltens hav
Lagger jag mig och tanker pa¥ dig
Jag vra¥lar till vinden far att fa¥ den och farsta¥
att det ar lugnet som jagat dig tills nu.
Men jag kommer med minnen fra¥n ett tivoli till dig
dar jag vet att ljuset aldrig tar slut.
Och ljuset skall vattna den ros som jag bar
i mitt knappha¥l sa¥ den aldrig kan da.
Varje ga¥ng som jag viskar ditt namn far mig sjalv
skiftar den farg fra¥n bla¥ till rad.
Och ingen vet om att jag ska ge den till...
Sen syr jag ett tacke av alla trasiga moln
far att stoppa om dig inatt.
Nar du somnat sa¥ byter jag tacket mot mig sjalv
och vilar pa¥ min hemlighet.
Och ingen vet om att jag ska ge mig till...
En flicka med guldbruna agon.
